Bäver - KONSTTRYCK - VÄLJ STORLEK

Bävern lever där det finns kontakt med sötvatten, men håller sig också vid sjöar och vattendrag. Födan består uteslutande av växter. Bark från lövträd är huvudfödan under vinterhalvåret medan blad, skott, knoppar och små kvistar står på menyn under sommaren.

Bävrar är nattaktiva och har sina mest aktiva timmar från solnedgång till tidig morgon. Dock kan bävern också vara aktiv på dagen, men det sker bara i helt ostörda områden.

På hösten fäller bävern träd till sitt vinterförråd. Den gör det med sina ständigt växande framtänder, som nöts i takt med användningen. Djuret går inte i vinterdvala, men aktivitetsnivån minskar betydligt.

Bäverns bo består av kvistar, grenar och lera. Boet är alltid täckt av vatten för att hindra rovdjur från att ta sig in. Om vattennivån är låg framför boet bygger bävern smidigt dammar så att vattennivån enkelt kan regleras.

Ett bävertypiskt kännetecken är dess lilla huvud, små öron, breda nos och enfärgad päls som varierar från gråbrun till svartbrun. Gnagarens kropp är rund och benen är korta. Svansen är naken med fjällig hud.

En fullvuxen bäver väger mellan 15 och 35 kg. Kroppslängden är mellan 95 och 135 cm. Svansen mäter mellan 25 och 37 cm och är omkring 20 cm bred.

Bävern är en skicklig dykare. Ögonen har genomskinliga hinnor som sluts när djuret är under vatten och som dessutom skyddar mot smuts. Bävern tar upp 75 procent av syret i luften i lungorna, vilket gör den kapabel att vistas omkring 15 minuter under vatten. Gnagaren har simhud på bakfötterna, vilket hjälper den att snabbare kunna fly från fiender.

Efter 2 år blir bävern könsmogen och parningen äger rum i januari och februari. När ungarna föds på våren är de vid födseln fullt utvecklade, men håller sig i bäverboet. Familjen lämnas först när ungarna blivit könsmogna. Bävern är alltså ett verkligt familjedjur, bestående av ett föräldrapar, ungar från förra året och vanligtvis en ny kull.

Visste du att bävern är Europas största gnagare?